Ett bra tips: kliv inte ner i stora (nåja, kanske inte alls så stort, men tillräckligt) hål i gatan när du 1. Är höggravid och framtung och 2. Styr vagnen med din 10 månaders son sittande i den.
Jag föll idag. Trampade ner i ett hål på torget. Var någon typ av markbrunn som tinat fram, gissar att det var 10 cm djupt och kanske det dubbla i diameter. Det kändes som ett stort djupt hål just då! Jag trampade ner, halkade till och föll handlöst. Framåt, och lyckades dra med mig vagnen i fallet. Slog ner knäna i marken och sen handflatorna och landade på magen. Vagnen blev stående på det bakre hjulparet, lutad mot handtaget som tog i marken. Tack som fan för att Clint var fastspänd i vagnen, han blev lixom hängande framåt. Hade han inte suttit fast hade han fallit huvudstupa ur vagnen.
Jag såg aldrig hålet. Hade heller inte väntat mig det på torget. Mina knän är blå, lätt sönderskrapade och mina (nya) gravidjeans har fått hål. Men Clint var helt obrydd av det hela och knäna tog en betydligt större smäll än magen.
Som om jag inte redan var ofärdig, blev inte bättre av svullna blå knän. Någon timme efter fallet kom också tankarna. Om Clint inte suttit fast, vad hade hänt? Om inte knäna hade tagit emot smällen och jag istället landat direkt på magen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar