clint och gandhi.

Clint har idag hunnit bli hela två veckor gammal - och jag har skrivit hela två inlägg här på den tiden. Anledning 1: Bubblan. Bäbisbubblan. Anledning 2: Ishockey. Varje kväll. Inte att jag ser den särskilt engagerat, men Mannen gör (alla matcher, oavsett lag) och det genom att streama via C-more och då är min dator inkopplad till TVn.

Jag har påbörjat min förlossningsberättelse, men dels av anledningen att jag är ordbajsare och dels för att det gick 96 (!!) timmar från de första regelbundna värkarna till dess att han behagades komma ut så tar det lite tid att skriva ihop. Så jag fortsätter någon dag framöver och publicerar den när den är klar!

Men ja. Clintan är idag två veckor gammal och vi håller på att lära känna varandra. Jag, Mannen, Clintan och storebror Gandhi. Den sistnämnda sköter sig exemplariskt! Mannen också för den delen, men han var jag heller aldrig orolig över.

Vår dampiga, överenergiska lilla hund, han är så försiktig runt lillebror. Tvättar varsamt hans öron med jämna mellanrum och ser till att han har det bra. Vi har verkligen försökt att låta Gandhi ha kvar "hans" grejer: Han sover fortfarande mellan oss i sängen, får sin stund med morgonmys med husse och vi försöker verkligen ge honom uppmärksamhet här hemma under dagarna. Vi vill inte skapa en situation där hunden blir svartsjuk, utan vi vill såklart att han ser Clint som en familjemedlem och inte en konkurrent. Än så länge går det jättebra, vi håller tummarna på att det fortsätter så!

__________________________________________ Viktoria