måndag, november 28, 2016

clintan, 8 månader

Världens finaste pojke. 74 centimeter lång och 9630 gram (tror jag, sitter för skönt i soffan för att gå och hämta BVC-papperna) prima perfektion. I mina ögon, alltså. Jag förstår att jag kanske är lite partisk, men det får man vara som mamma.  

Äntligen är lille herrn frisk igen, efter några lite jobbiga veckor. Snoret jag skrev om förra månaden övergick även till en horribel hosta. Till slut hostade han tills han inte längre fick luft och nätterna blev väldigt jobbiga för lille herrn. Vi ringde BVC som skickade oss på Barnavd 14 på sjukhuset, en standardrutin när barn under 1 år har tufft med just luftvägar. Där fick vi träffa farbror Doktorn som lyssnade, klämde och kände, samt ett par tanter som elakt nog tog prover både ur näsa, svalj och blodprover. De var inte ens lite populära! Proverna visade på en virusinfektion, men inte RS så de ville inte sätta in någon behandling om det inte blev värre, samt på en lite elak bakterie (som jag inte minns namnet på) i näsan, som även den fick förbli obehandlad så länge det inte blev värre. Och bara dagarna efter besöket på sjukhuset såg vi vändningen komma och Clintan började må bättre. 


Mat

Vi har en liten fågelholk till son, något vi är enormt tacksamma över. Han älskar mat och gapar som en tok så snart han förstår att det är mat på ingående. Vi har någon typ av plan som innefattar frukost klockan 08, lunch kl 11, mellanmål kl 14 och middag kl 17. Plus minus lite tid, beroende på vad vi gör på dagarna: en stadig portion gröt, 3/4 burk mat, frukt/gröt, oftast en hel burk mat. Sedan får han en flaska innan vi lägger oss på kvällen, den suger han i sig mer eller mindre i sömnen. Han vill även ha en flaska på natten, oftast kring 04. Jag drömmer om natten när han inte vill ha den längre. Innan han blev sjuk hade han börjat sova hela nätter, men det vände tyvärr under sjukdomsveckorna. 

Sömn

Efter lite stök och bök efter sjukdomsperioden vi gått igenom börjar vi se rutiner i sömnen igen. Förmiddagssömn på ca 45 minuter och eftermiddagsluren på ungefär en timme. Natt gör vi oftast mellan 19 och 20. Han har varit lite svårsövd på senaste, då han vissa kvällar hinner bli alldeles för trött och inte riktigt klarar av att varva ner tillräckligt för att somna. Men oftast håller vi igång på kvällarna, leker och rullar runt i gåstolen till dess att han gnuggar sig i ögonen. Då varvar vi ner, tar på pyjamasen och sätter oss i soffan med snutten och tutten för lite mys. Efter vi myst lägger vi ner honom i hans spjälsäng, där han somnar efter att oftast ha snurrat runt några gånger och lagt sig på mage. Någon av oss brukar ligga kvar bredvid i storsängen, se så han somnar snällt. Det tar oftast inte mer än 10 minuter. 

Självklart är inte alla kvällar så fantastiska. Verkligen inte! Vi har haft kvällar av gråt, gnäll och tre miljoner varv runt runt i sängen innan han kommer till ro. Kvällar då han istället för att göra natt bara powernapar en halvtimme och sedan vaknar gråtande och är vaken och supergnällig i två timmar till. Eller nätter då han snurrar, snurrar och snurrar - och vid varje snurr vill ha tutten som han spottar ut lika fort igen. Vi har alla våra ups and down, jag är bara tacksam över att vår lilla herre oftast är på up-humöret. Vaknar gör han igen vid 07.15 på morgonen, oftast med ett leende och i lukten av morgonbajsen..  

Utveckling

Han sitter upp som en fena! Och kryper! Nåväl, ålar kanske är rätt ord ännu. Vi var på IKEA för några veckor sedan, och insåg att han helst ville sitta upp, framlutad i vagnen och spana ut över De Platta Paketens Rike. Han kändes genast så himla stor! Och när han sitter i gåstolen får vi vuxna passa hälsenorna och hunden får passa hela sig, där kan vi snacka om att det går fort! Vi bråkar dagligen om man faktiskt får leka i ugnsluckan eller inte. Han påstår att det är en fantastisk leksak medan mamman och pappan är bestämda med att det är ett "NEJ" oavsett om den är påslagen eller inte. Tyvärr fungerar inte barnspärren på luckan, ska se om det går beställa en ny eller om jag ska köpa en "extern" som man fäster på ugnen. Den är nämligen otroligt rolig att leka med! 

Allt hamnar fortfarande i munnen, oavsett om det är en stekspade, en strumpa eller hundens svanstipp. Pappans skägg är det absolut roligaste som finns att dra i (eller, glasögonen är no 1, men de är också ajaj och off limits) och han skrattar så han kiknar när pappa busar med honom. Av någon anledning är mamman aldrig lika rolig. Annars trivs han bra på öppna förskolan och babysången vi försöker besöka varje vecka, men blir lite besvärad när det blir allt för stökigt. 

Mamman

Jag har väl inte varit på topp senaste tiden (läs: egentligen sedan typ vecka 30 i graviditeten med Clint, men värre på senaste) och känt mig hemskt personlighetslös och saknat mig själv. Mitt yey har varit borta länge, och jag har svårt att riktigt känna det där påslaget. Det har resulterat i att Mannen har varit en superpappa när han varit hemma, och tagit i princip allt som har med barnet att göra: matningar, lek, bajsblöjor och tidiga mornar. Jag får sova vidare tills jag känner mig utvilad de dagar Jakob är hemma, då de kliver upp och slår på morgon-TV samtidigt som de drar igen skjutdörrarna till sovrummet. Två magiska timmar, brukar det bli. Jakob påstår att jag aldrig snarkar så mycket som just då. 

Sedan försöker jag hitta på sådant jag gillar, få lite egentid. Jag hatar uttrycket, då det allt som oftast förknippas med så mycket mamashaming/mamablaiming - men det är precis vad jag behöver ibland. Tid för mig själv. En middag på lokal med en vän, en promenad med bara hunden. Jag saknar inte jobbet, men jag saknar att jobba. Att få kliva upp, äta frukost, göra mig klar och lämna hemmet för att göra sådant som jag brukar göra. Jag avundas Jakob ofta, när han åker till jobbet. Att vara Clints mamma är en fantastisk ynnest, men jag behöver vara mer än så ibland. Vara mig själv. Vara jag. Men, det är något vi jobbar på och pratar mycket om här hemma - så det ska förhoppningsvis bli bättre med tiden. 


__________________________________________ Viktoria

Inga kommentarer: