Jag älskar den lilla grisen. Mer än jag kan förklara. Men, men men men. Jag blir ibland så less på honom! Tänk vad enkelt det vore med en hund som faktiskt förstod sociala situationer?
Han tyckte själv att det var otroligt roligt att springa lös i rastgården. Men säg den lycka som vara för evigt? In kom även en pitbulltik som Gandhi mer än gärna lekte med. Dock så uppskattade hon inte att ha en överenergisk staffe som klängde henne på ryggen trots att hon upprepade gånger sa ifrån. Så vi lämnade rastgården och pitbullen fick leka vidare, men helt utan den lyckliga staffen. Så går det, skyll dig själv - skräphund!!
__________________________________________
Viktoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar