Imorgon är begravningen för den lilla söta fina Theo. Jag har, ända sen jag fick veta att hans sjukdom var dödlig, haft ångest för den här dagen. Jag har drömt om den, tänkt på den. Gruvat mig för dagen då den ska komma..
Av ren överlevnadsinstikt, för att klara av den här katastrofala ångesten, projicerar jag den på något jag kan hantera. I detta fall mitt klädval för begravningen. Jag tänker hellre på det, än på synen av den lilla vita kistan. Bara för att kunna hantera det.
.
Men imorgon kan jag inte projicera det längre. Imorgon måste jag möta min ångest öga mot öga.
__________________________________________
Viktoria
2 kommentarer:
jag vet hur det känns.. mascara skippas imorgon iaf..*suck* Vi ses imorgon.
Hej!
Jag är en utflyttad Skelleftebo som av en slump läste om lille Theo på Norrans familjesida på nätet. Har själv två småkillar och blev djupt berörd av Theos öde. Jag vill bara genom dig låta hans föräldrar veta att det finns medmänniskor där ute som tänker på dem. Så hälsa dem, Viktoria i norr, att de finns i mina varmaste tankar.
Mvh Johanna
Skicka en kommentar