Jag har förr om åren titulerat mig som en typisk "singel-tjej". En sådan tjej som föredrar att hänga med tjejgänget istället för att vara hemma, som festar fram till tidig morgon och trivs bäst i allas blickfång.
.
Man får ångra sig.
.
Jag är verkligen inte den tjejen. Det finns inget som jag uppskattar så mycket som en helkväll i soffan med god mat och pojkvännen så nära som möjligt. Är somna nära honom mitt i en film och få känna sig ovärderlig.
.
Jag är ett äkta parfolksmongo, eller tvåjävel som vissa kallar det. Oavsett namn på fenomenet, så är jag lycklig i det liv jag lever nu. Lyckligare än någonsin.
__________________________________________
Viktoria
1 kommentar:
jag vet inte vad jag ska tro :o
skulle jag få för mig att gå och bli kär nu skulle jag säkert känna likadant. men för bara ett år sen skulle jag bara en sån intensiv, bitande känsla av att missa något. slösa en lördagskväll på att vara hemma, liksom.
låter ändå ganska mysigt när du skriver så :)
Skicka en kommentar