konsten att sluta på topp

Jag påstod i ett tidigare inlägg att jag en gång i tiden var duktig i fotboll. För typ 10 år och minst lika många kilo sedan. Dessutom hade jag en kondition då, vilket jag väldigt uppenbart är i avsaknad av nu.

Vi hade i alla fall kul. Fast för mitt eget självförtroende borde jag inte spelat, utan levt på minnet att jag en gång var duktig och gjorde många mål. Numera orkar jag inte ens en halvlek (10 minuter!) i en miniturnering, och det där med att jag kunde göra mål, det var då det. Inte ens öppet mål kunde jag träffa - vilket jag kommer få höra i resten av livet. Men det bjuder jag på!

.

Förlorade matchen mot Holmlunds Måleri med 3-2, och jag måste någon gång lära mig konsten att sluta när man fortfarande är bra, det är ingen egobooze att känna sig döende efter två anfall.

__________________________________________

Viktoria