För några år sedan jobbade jag med lokalvård under en kortare period. Jag städade. Trapphus, fikarum, kontor och omklädningsrum. Jag mådde dåligt, var en spillra av mig själv. Ett par gånger städade jag en fantastik lokal inne i stan. Högt till tak, vita väggar, läckra ljuslaserade trägolv, enorma kontor, snygga möbler, häftiga människor. Min tanke var att här, här ville jag minsann jobba en dag. Insåg min begränsning - de som jobbade där var art directors och creative directors, jobbade vid snygga vita stora macdatorer och höll på med saker jag inte förstod någonting om.
Drömmen om de fantastiska lokalerna och häftiga människorna glömdes bort.
Blev till ännu en ouppnåelig tanke som lades bort och aldrig skulle komma upp till ytan igen.
Trodde jag.
Det blir inte alltid som man tror när man är på botten.
En dag vänder det och går uppåt.
Imorgon skall jag sätta mig vid min stora macdator på mitt underbara kontor med sina snygga möbler, höga takhöjd, läckra trägolv. Sitta mellan dessa vita väggar och tänka att det går bra nu.
Kompis det går bra nu.
__________________________________________
Viktoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar