När jag vaknade i morse visste jag inte om det ens var möjligt att kliva upp. För andra morgonen i rad har hundskrället väckt mig före klockan fem. FEM! Fattar ni hur sjukt tidigt det är? Jag vaknar så fort hans små klor rör golvet i köket och från dess att han börjat gnälla är det omöjligt att somna om. Jippie. .
Jag kan hantera att kliva upp klockan fem, men inte dagen efter match. Redan när fötterna närmar sig golvet inser jag hur ont det kommer göra. Idag var inget undantag.
__________________________________________
Viktoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar