tisdag, december 18, 2007

en helt vanlig morgon

05.47, jag kravlar mig på bussen. Försöker tappert verka pigg och glad när jag hälsar på busschaffören, vilket vi alla vet är en lögn. Spanar mig omkring i bussen, hälsar lite slött på de man känner igen. Inte så många, den tiden på dygnet. Dunsar ner på ett ledigt säte.
.
Pyyyyssschhhhh, pyssschhhhhh, pysccchhhhhhh.
.
Enda ljudet man hör förutom det dova bullret från bussens motorer är uppblåsandet av nackkuddarna. De flesta är blåa, fula med ett överdrag i frotté. 59:- på Clas Ohlsson. Svåra att blåsa upp, men sköna att sova med. Alla vana morgonresenärer är har varsin. Den halvfulla bussen rullar iväg, och lamporna släcks. Ingen säger ett enda ord, tappert försök att ta igen lite förlorad sömn. Petar in hörlurarna i öronen, somnar innan bussen lämnat Skellefteå.
.
Pyyyssssssssccccccccccchhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh.
.
Vaknar (oftast) på Mariehem i utkanten av Umeå, med rinnande snus och unken smak i munnen. Vaknar till ljudet när de övriga tömmer sina fula, blåa kuddar. God morgon Cederberg, dags att vakna nu? Motvilligt försöker jag bli människa igen, de sista tio minuterna innan bussen stannar till på busstationen.
.
Usch vad jag hatar mornar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Nackkuddar är inte överskattat, man kan även ha med sig en filt på bussen, då är det som bäst =)

Ylva sa...

snabbpratande, hihi. ;)

Anonym sa...

screw me, äre vad du vill?
jag anmäler mig frivilligt!
annars vill jag säga att jag gillar faceliften på bloggen och att det blir flera mindre inlägg.
Puss

Anonym sa...

Haha, om man inte vaknar i Djakneboda pa vag norrut igen vill saga... =)